top of page

Mönstersökare: därför ser människor felaktiga mönster

Uppdaterat: 7 aug. 2023

Det här är den andra texten i en serie av sju, där jag med hjälp av psykologin förklarar hur konspirationsteorier och desinformation får fäste och sprids människor emellan, samt hur vi kan motarbeta denna spridning. Min förhoppning är att du som förstår hur bluffar, lögner och bullshit får fäste ska utveckla större motståndskraft emot dem.

Serien innehåller följande texter:

När jag föreläser om detta för organisationer, bibliotek och skolor får jag ibland frågan om det är tillåtet att använda i undervisning. Svaret är ja. Det är fritt fram. Använd det, sprid det och arbeta med det som du önskar. Källor till den forskning och de exempel jag ger finns när du klickar på: (*)

 

I den första texten i denna serie, fick du läsa om hur Andrew Wakefield blivit talesperson för antivaccin-rörelsen. Hans stora bidrag till den rörelsen har varit att publicera en förfalskad och numera tillbakadragen studie som på stod att det fanns ett mönster, ett samband, mellan MPR-vaccin och autism.

Och en av de viktigaste beståndsdelarna i en konspirationsteori är just mönster mellan i sig orelaterade händelser. Mönster som ingen annan tidigare sett. Eftersom det troligtvis inte finns.

Och de som ser falska eller slumpmässiga mönster, de faller offer för ett vanligt, mycket mänskligt, psykologiskt fenomen. I forskningen kallas det för illusory pattern perception eller på svenska, illusionen om samband (*).

Vi människor har en medfödd tendens att söka samband i vår omvärld (*). Det börjar tidigt i livet (*). Redan under dina första minuter i livet började du att se samband. Du gav ifrån dig ett skrik och någon i omgivningen tog upp dig, lade dig mot ett varmt bröst och livet känns plötsligt ganska skönt (förhoppningsvis, detta exempel kan variera lite beroende på vilken generation du tillhör och vad som var på modet gällande barnuppfostran). Du lärde dig då att se ett samband mellan skriket och omvärldens reaktion. Det fortsätter hela livet. Några år senare satt du vid frukostbordet och knuffade ner en skål mat från bordet framför dig, och vips! Den föll ner på golvet. Du såg då ett samband mellan knuffen och den kletiga röra av havrepuffar som spred sig på golvet (återigen, exemplets detaljer är beroende av vilken generation du tillhör, vi 80-talister växte upp på sockrade flingor medan 40-talisterna kanske åt gröt).

I dessa två exempel finns det ett tydligt samband mellan händelserna. Men, den här viljan att se samband kan gå överstyr.

Några år senare kanske du börjat skolan. Varje dag hela terminen hade du gått till skolan, när du en dag fick lov att ta cykeln. Senare samma dag fick du höra talas om något hemskt. En klasskompis, Maria, hade ramlat och brutit armen! Då är det lätt att tro att det finns ett samband mellan vägvalet till skolan och klasskompisens olyckan. Tänk på det: alla dessa dagar då du gått till skolan, har allt varit frid och fröjd med Maria. Men så, just den dagen du valde att cykla, bröt hon armen. Kan det vara en slump?! Eller var det på något vis ditt fel att Maria skadade sig?

Nej, givetvis är det hela en slump. Någon gång under barndomen börjar vi se att det är skillnad mellan samvariation och samband (*). Eller för att uttrycka mig på fikonspråk. Det är skillnad mellan korrelation och kausalitet (*).

  • Korrelation, eller samvariation, är när två händelser sker samtidigt men oberoende av varandra.

  • Kausalitet är när en händelse orsakar den andra.

Och något som är kännetecknande för personer som tror på många konspirationsteorier, är att de inte tror att något beror på slumpen.

I vetenskapliga studier har man testat det här på olika sätt. Exempelvis genom att låta människor titta på konstverk av Jackson Pollock, verk som kan se ut så här:

Målning av Jackson Pollock

Alltså, ett enda virrvarr av slumpmässigt utsmetade färgklickar. Men, vissa människor ser tydliga mönster i detta virrvarr. I forskningen konstaterar man att de som ser flest mönster, de är mest benägna att hålla med om konspiratoriska uttalanden, exempelvis att ”det finns hemliga organisationer som styr världen” (*).

Det här mönstersökandet får även betydelse när de här personerna tolkar information, exempelvis nyheter. Man har låtit människor först titta på Pollock-tavlor och sedan läsa nyheter om 11 September-attentaten. Då ser man att de som skapar mönster av slumpmässiga detaljer i Jackson Pollock-tavlor också skapar mönster av slumpmässiga detaljer gällande 11 september-attentaten. Exempelvis befann sig USA’s överbefälhavare, Donald Rumsfeld i andra änden av Pentagon när planet störtade, vilket dessa personer ser som ett bevis på att han måste ha varit inblandad. Trots att det ju faktiskt var större sannolikhet att inte vara där planet kraschade. Pentagon är stort. Men, de här människorna skapade alltså ett samband mellan Rumsfelts överlevnad och hans påstådda inblandning i attacken. Vi kunde också se exempel på mönstersökande under covid-pandemin. Här är en video på en sjuksköterska som filmades när hon, mycket stolt och nöjd, fick sitt covid-vaccin. En stund senare hände något oväntat.

Givetvis kan man då läsa om det på diverse webbsidor fyllda med vaccinkritiska inlägg (*). Själv slog jag personbästa i marklyft strax efter att jag fick min tredje dos covid-vaccin. Betyder det att covid-vaccin gör en starkare? Borde vi inte tvångsvaccinera hela befolkningen för att skapa en starkare nation?!

Nej, som ni alla förstår, är det att blanda ihop korrelation och kausalitet. För världen är så stor och innehåller så många olika händelser, att det ibland dyker upp samvariation, korrelation, mellan helt orelaterade händelser.

Statistik över drunkningsolyckor och glassförsäljning i Spanien

Grafen ovan visar glassförsäljning i kilo och antalet drunkningsolyckor månad för månad i Spanien (*). Här kan vi se att det finns en nästan perfekt korrelation mellan antalet människor som drunknar och glassförsäljningen varje månad. Kanske det finns en hemlig ingrediens i glass som gör att människor blir förlamade när de kommer i kontakt med vatten? Nej, den "onda makten" i det här fallet är vädret. När det är varmt ute, är det fler människor som äter glass och fler människor som badar. Och ju fler människor som badar desto fler riskerar också att drunkna, vilket tyvärr också sker ibland.

Kurva över antalet diagnosticeringar av autism i Kalifornien och Storbritannien

Här är en graf som Andrew Wakefield och vaccinmotståndare gillar att visa (*). Den visar upp antalet personer diagnosticerade med autism år efter år, samt pilar när MPR-vaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet i Storbritannien (vit pil) och Kalifornien (svart pil). Vid en första anblick kan det verka som att det finns ett tydligt samband mellan MPR-vaccin och autism. Det var ju just när MPR-vaccin infördes som antalet diagnosticeringar sköt i höjden!

Problemet är bara att grafen visar två aspekter av verkligheten. Nämligen antalet fall av autism i Kalifornien och England år efter år, och införandet av MPR-vaccin.

  • Det står ingenting om hur diagnoskriterierna förändrades så att fler inkluderade i diagnosen. Det blev med andra ord lättare att diagnosticeras med autism (*).

  • Det står inte heller någonting om att uppmärksamheten för autism ökade markant, i slutet av 70-talet och början av 80-talet (*). Det gäller även i Sverige (*). Fler föräldrar, skol- och vårdpersonal fick kännedom om diagnosen, vilket ledde till att fler barn blev uppmärksammade och därefter fick sin diagnos.

Ökningen av antalet diagnosticerade personer med autism, behöver alltså inte ha något samband med MPR-vaccin bara för att man målar upp det på samma graf.

Och, när allt kommer omkring är kanske inte MPR-vaccin den bästa förklaringen…

Korrelation mellan försäljning av ekologisk mat och autism

Här ser vi exempelvis att det finns en stark korrelation mellan försäljningen av ekologisk mat i USA och antalet personer diagnostiserade med autism (*). Är då inte försäljning av ekologisk mat en bättre förklaring till ökningen av autism än MPR-vaccin? Kanske det är en bonde-konspiration där världens alla ekologiska bönder har gått samman och orsakat autismen hos alla dessa stackars barn. Och sedan lurat oss alla att tro att ekologisk mat snarare är hälsosamt?!

Nej, för oss som vet skillnaden mellan korrelation och kausalitet, är svaret självklart. Det är ännu ett exempel på slumpmässig korrelation, som kan ge upphov till ett mönstersökande. Ett mönstersökande som alltså är en stark anledning till att människor skapar konspirationsteorier.

Nästa del av receptet, och nästa text i serien, handlar om att utse den onda hjärnan. Du hittar den texten här: Onda hjärnor med onda planer: hur vår vilja att söka enkla förklaringar till komplexa händelser

19 visningar0 kommentarer
bottom of page