Konspirationsteorier har funnits i alla tider, bland alla människor. Men de senaste åren har "Pizzagate", covid-19 och kriget i Ukraina fått fler människor än någonsin att intressera sig för dolda sällskap, hemliga makthavare och konspirationer där några få onda hjärnor styr och ställer för de stora massorna. Men ingen vill erkänna att den tror på skruvade konspirationsteorier – bara att den sett sanningen. Så vem tror egentligen på konspirationsteorier?
En salig blandning av... förlorare?
I mars 2021 valde över 600 människor att demonstrera i den så kallade tusenmannamarchen. Trots att det vid samma tidpunkt var ett lagbrott att anordna sammankomster med över åtta deltagare. I folkmassan gick somliga med yogamattor under armen. Andra med svenska flaggan som mantel. Över huvudena vajade såväl selfiepinnar som plakat med spridda budskap om att ”STOPPA 5G” och ”MEDIA IS THE VIRUS”, liksom regnbågsfärgade skyltar med ordet ”PEACE”. Innan polisen upplöste demonstrationen sjöng några personer Sveriges nationalsång vid statyn av Karl XII. Tusenmannamarschen innehöll ”en salig blandning”, med stiftelsen Expos reporter Jonathan Lemans ord (*). Allt från ”den konspiratoriska delen av new age-miljön” till ”olika högerextrema grupperingar”.
Det enda som tycktes förena den saliga blandningen människor var övertygelsen om att pandemin var en bluff. Ett uttryck för en världsomfattande konspiration. En sammansvärjning av myndigheter, media och multinationella företag för att inskränka oskyldiga människors frihet. Men vad, om något, hade de mer gemensamt?
Vilka behov fyller konspirationsteorier?
Josef Uscinski är professor i statsvetenskap – med inriktning på politisk psykologi – vid University of Miami. Han har ägnat tjugo år åt att försöka förstå varför människor tror på konspirationsteorier. Han beskriver att konspirationsteorier kan uppfylla tre mänskliga behov. Behov av förståelse, kontroll, och social status. I sin forskning har Uscinski (*) bland annat sett att människor som tillhör en viss grupp kan sprida konspirationer om andra grupper, även om de själva är kritiska till att konspirationen är sann.
Vi människor är bra på att tro att den sociala grupp vi råkar tillhöra är god och rätt, och att andra är farliga eller bara helt fel ute.
– Vi människor är bra på att tro att den sociala grupp vi råkar tillhöra är god och rätt, och att andra är farliga eller bara helt fel ute, säger Josef Uscinski.
Den övertygelsen kan leda människors hela tankesystem in i ett konspiratoriskt tänkande. Något han liknar vid en världsåskådning.
– Konspiratoriskt tänkande får dem att tolka information och händelser som konsekvensen av skumma konspirationer.
Det konspiratoriska tänkandet kan till exempel aktiveras av en komplex pandemi, en ofattbar terrorattack eller ett oväntat valresultat. Ny information tolkas som bevis för att konspirationen stämmer. Även när den talar emot ens uppfattning. Under pandemin har vissa påstått att vaccinet innehåller skadliga mängder kvicksilver, vilket motbevisats av forskare. En konspiratoriskt tänkande person använder då själva motbeviset som ett bevis på att konspirationen stämmer: forskarna kan ju vara i maskopi med läkemedelsbolagen! I och med det startas en självförstärkande tankeloop. Med andra ord, all ny information innebär att övertygelsen blir starkare.
Inte enbart lågutbildade vita höger-män
I det forskningsparadigm Josef Uscinski leder har man kartlagt vilka som är mest benägna till konspiratoriskt tänkande. Resultaten är förvånande för vissa. Edgar Maddison Welch, 28-åringen som försökte att utröna om pizzerian Comet Ping Pong i Washington verkligen var centrum för en pedofilring, har blivit sinnebilden för en person som utövar konspiratoriskt tänkande. Den 4 december 2016 gick Welch in på Pizzeria Comet Ping Pong med sin skarpladdade automatkarbin. Han ville ”undersöka på egen hand” om Hillary Clinton ledde ett satanistiskt pedofilnätverk i källaren, vilket ”han läst på internet”. Efter att ha blivit arresterad sa han att ”jag agerade överilat, men jag tror ändå att pedofilnätverket finns”. Andra anhängare av konspirationen, som kommit att kallas ”Pizzagate”, hävdade att Welch blivit lejd av Clinton. Han skulle framstå som en korkad konspirationsteoretiker.
Enligt Joseph Uscinski är Edgar Maddison Welch själva sinnebilden för en person som tror på konspirationsteorier.
– En lågutbildad vit man som sympatiserar med ett högerparti. Det är bara delvis sant, säger Joseph Uscinski.
Ett flertal studier, i Sverige (*) och i andra länder (*) visar att konspiratoriskt tänkande yttrar sig bland både män och kvinnor, i alla åldrar, till höger och vänster på den politiska skalan.
Vi vet inte om konspirationsteorier orsakar politisk extremism eller om det är ett resultat av det.
– Vi vet inte om konspirationsteorier orsakar politisk extremism eller om det är ett resultat av det, säger Josef Uscinski och fortsätter: men konspiratoriskt tänkande har samband med andra underliggande faktorer.
Utbildning ger upplysning
Dessa konstaterade underliggande faktorer är låg utbildning och låg socioekonomisk status. På gruppnivå är det alltså fler fattiga och lågutbildade som tror på konspirationsteorier. Det innebär inte att lågutbildade och fattiga människor är dummare. Däremot kan utbildning ge människor bättre verktyg för att granska information, till exempel analytiskt tänkande (*) och förmågan att resonera vetenskapligt. Alltså strävan efter att falsifiera – finna bevis emot och inte för – sin uppfattning. Detta gör det i sin tur möjligt att förhålla sig mer rationellt till information om konspirationsteorier (*). Och förhoppningsvis stoppa den självförstärkande tankeloop (*) som innebär att ny information tolkas som en bekräftelse på ens övertygelse.
Men alla med låg utbildning och socioekonomisk status tror inte på konspirationsteorier. Och det finns många högutbildade och rika som tror på de mest skruvade konspirationer. Josef Uscinski och hans forskarlag har även funnit andra, mer övergripande, faktorer som bidrar till konspiratorisk tänkande. Oavsett utbildnings- och inkomstnivå kan en person uppleva att den förlorat något. Det kan vara incel-mannen som upplever att han förlorat möjligheten till en livskamrat när kvinnor fått större inflytande över sina livsval. Det kan vara bilförsäljaren som förlorar sin inkomstkälla när fossila bränslen fasas ut. Det kan vara den anhörige som förlorat en närstående i en katastrof. Själva upplevelsen av förlust eller underläge kan alltså utlösa konspiratoriskt tänkande.
– Vi såg att människor som själva upplever att de är i underläge är benägna till konspiratoriskt tänkande, säger Josef Uscinski.
Tillsammans med sin kollega Joseph M. Parent har han även analyserat alla inkomna brev till chefredaktörerna för dagstidningarna New York Times och Chicago Tribune under åren 1890 – 2010 (*). Efter det jätteprojektet kunde de konstatera att konspirationsteorier förekommit under alla dessa år. Men de fann också ett intressant mönster. När sittande president var republikan anklagades just republikanerna för valfusk. Ofta i samröre med omoraliska, korrumperade, företag. När sittande president var demokrat påstods de i stället vara skyldiga till valfusk. Då tillsammans med frihetskränkande socialister. Och inte minst: när USA var i konflikt med andra nationer handlade konspirationsteorierna om hur fienderna, såsom Tyskland, Sovjet och Irak, förstörde landet inifrån. När det fanns yttre fiender riktade människor i stället sitt konspiratoriska tänkande mot dem.
Konspiratoriskt tänkande är i grund och botten ett sätt för människor att hantera sin och sin sociala grupps utsatthet och maktlöshet. Så det är ingen överdrift att säga att konspirationsteorier är för förlorare.
– Konspiratoriskt tänkande är i grund och botten ett sätt för människor att hantera sin och sin sociala grupps utsatthet och maktlöshet. Så det är ingen överdrift att säga att konspirationsteorier är för förlorare, säger Uscinski.
Behovet att vara unik
Förutom i de filterbubblor som stängda Facebookgrupper och urspårade twitter-konversationer innebär, är konspirationsteoretiker ofta i minoritet. Majoriteten av människor tror trots allt inte att exempelvis genmodifierad mat, flygplansränder på himlen eller covid 19-pandemin är planerade av en hemlig maktelit som försöker att styra världen (*). Konspirationsteoretiker får helt enkelt vänja sig vid att vara i minoritet.
Men, kan det rent av vara så att vissa människor använder minoritetens uppfattning som en vägledning i vad de själva ska tänka? Forskarna Roland Imhoff och Pia Karoline Lamberty vid universitetet i Mainz, bestämde sig för att undersöka saken.
I ett första steg samlade de ett antal hundra personer som fick besvara frågor om hur viktigt det var för dem att skilja sig från mängden. De fick även besvara en rad frågor om olika konspirationsteorier. Forskarna kunde se att de personer med ett stort behov av att vara unika, också trodde på fler (granskade och bevisligen falska) konspirationsteorier. Men, det var som sagt bara det första steget.
I studiens andra steg delade forskarna slumpmässigt in alla deltagare i två grupper, där samtliga fick läsa om en konspirationsteori. En teori som forskarna själva hittat på endast för att testa människors benägenhet att tro på skruvade konspirationsteorier. De beskrev hur brandvarnare, som ju sitter i praktiskt taget varje hus i vår del av världen, i själva verket är manipulations-maskiner! Att brandvarnare sänder ut "hyper-ljud" som skadar människors hälsa. De beskrev även hur ett påstått lagförslag låg på bordet, som innebar ett krav på att alla hus ska ha fungerande brandvarnare installerade. Vidare fick de läsa att inflytelserika lobbyorganisationer (som alltså kunde vara finansierade av en "hemlig elit") understödde lagförslaget. Detta fick samtliga studiedeltagare, i båda grupperna, läsa. Sedan fick studiedeltagarna i den ena gruppen läsa att majoriteten av alla tyskar är skeptiska till lagförslaget, medan deltagarna i den andra gruppen fick istället läsa att det endast är en minoritet av alla tyskar som är skeptiska.
Denna lilla skillnad, om det var en minoritet eller majoritet som var skeptiska, gjorde skillnad för hur studiedeltagarna själva bedömde informationen. De deltagare med ett stort behov av att vara unika och läste att det var en minoritet som trodde på brandvarnar-konspirationen, trodde själva starkare på den, än de som fått läsa att det var en majoritet som trodde på den. Med andra ord, studiedeltagarna använde majoritetens uppfattning som vägledning i vad de själva inte skulle tycka (*). Detta trots att majoritetens uppfattning ofta är en bra vägledning i frågor man inte har full kunskap om. Det gäller i synnerhet frågor som kan besvaras med vetenskap.
Majoritetens uppfattning ofta är en bra vägledning i frågor man inte har full kunskap om. Det gäller i synnerhet frågor som kan besvaras med vetenskap.
Lyssna på experterna – de vet bättre än du
Det mest aktuella exemplet på hur en minoritet får alltför stor uppmärksamhet, är enligt mig i den globala uppvärmningen. Trots att mellan 97 och 99 % av alla forskningsartiklar som undersöker saken, kommer till slutsatsen att den globala uppvärmningen pågår och är orsakad av människan (*), finns det fortfarande en grupp högljudda motståndare som säger något annat. Exempelvis de ca 1,100 "vetenskapsmän och experter" som skrev under en namninsamling initierad av det som kallas Global Climate Intelligence Group (*). Och 1,100 kanske låter mycket. Men, i sammanhanget är det en minoritet. Vid en granskning av listan framkom dessutom att den innehåller musiker, psykoterapeuter och journalister, ett 40-tal personer som är döda, och dessutom lång rad personer som arbetar för eller med oljebolag som Shell. Dessa personer är i en klar minoritet, och de saknar dessutom relevant utbildning och kompetens för att uttala sig om den globala uppvärmningen. Vid en djupare faktagranskning av deklarationen framkommer att argumenten de framför, motbevisas av verkliga experter på fältet (*).
Vid en granskning av listan framkom att den innehåller musiker, psykoterapeuter och journalister, ett 40-tal personer som är döda, och dessutom lång rad personer som arbetar för eller med oljebolag som Shell.
Likväl kan man vara säker på att det just nu, i denna stund, finns människor med ett stort behov av att vara speciella, som känner sig lite extra speciella när de använder deklarationen som ett "bevis" för att den globala uppvärmningen är en bluff och veta att den där majoriteten av forskare som bara är "en del av etablissemanget" har helt fel.
Det är oklart om någon av dem, eller någon i den saliga blandning av människor som deltog i tusenmannamarschen skulle kalla sig för förlorare. Samtliga av dem hade dock förlorat något, om än tillfälligt. Sin upplevda frihet, idag eller i framtiden. Det är dock ingen överdrift att alla, oavsett politisk ståndpunkt, utbildnings- och inkomstnivå, etnicitet eller kön, behöver träning i att förhålla sig kritiskt och rationellt till komplexa fenomen, såsom en pandemi, ett valresultat, brandvarnare eller hela jordens tillstånd.
En kortare version av den här texten publicerades i Modern Psykologi, 2022/02.