Det här är den sista texten i en serie av sju, där jag med hjälp av psykologin förklarar hur konspirationsteorier och desinformation får fäste och sprids människor emellan, samt hur vi kan motarbeta denna spridning. Min förhoppning är att du som förstår hur bluffar, lögner och bullshit får fäste ska utveckla större motståndskraft emot dem.
Serien innehåller följande texter:
Konspirationsreceptet: Hur konspirationsteorier skapas, växer och sprids
Mönstersökare: hur en mänsklig tendens slår fel och får oss att se mönster som inte finns
Onda hjärnor med onda planer: om vår vilja att söka enkla förklaringar till komplexa händelser
Att skapa "bevis": hur Ryssland ägnat de senaste 100 åren åt att göra vänner till fiender
Sanningssägarna: om skillnaden mellan "experter", experter och majoriteten av experter
Minnesvärda berättelser: hur starka berättelser fastnar och långsamt förvrider sanningen
När jag föreläser om detta för organisationer, bibliotek och skolor får jag ibland frågan om det är tillåtet att använda i undervisning. Svaret är ja. Det är fritt fram. Använd det, sprid det och arbeta med det som du önskar. Källor till den forskning och de exempel jag ger finns när du klickar på: (*)
I hela serien konspirationsreceptet har du fått lära dig om konspirationsteoriernas beståndsdelar. Det gör att du har lärt dig ett slags vaccin mot knasiga konspirationsteorier. Det hela är mycket enkelt, det handlar om att göra tvärt om:
Istället för att skapa mönster mellan orelaterade händelser, förstå att det är skillnad mellan samvariation och samband, precis som du kunde läsa om i avsnittet "Mönstersökare".
Istället för att utse en ond hjärna med en ondskefull plan, förstå att det finns rationella och komplexa orsaker till händelseförlopp och att det ofta är omöjligt att få klarhet i alla detaljer. Det kunde du läsa om i avsnittet "Onda hjärnor med onda planer".
Istället för att använda så kallade bevis, ofta bristfälliga eller fejkade, för att göda ditt ensidiga bekräftelsesökande, ska du söka argument både för och emot det du tror på. Använd sedan dessa argument för att skapa en sammanvägd bild. Det kunde du läsa om i avsnittet "Att skapa 'bevis'".
Dessa argument ska användas tillsammans med expertutlåtanden. Och, då ska du inte lyssna på "experter" utan på majoriteten av experterna och bilda dig en uppfattning därefter. Såsom du kunde läsa om i "Sanningssägarna".
Istället för att sprida de starkaste berättelserna, såsom vi gärna gör, ska du sprida de mest realistiska berättelserna. Ofta handlar det om den tråkiga sanningen före den spektakulära lögnen, som du kunde läsa om i avsnittet om "Minnesvärda berättelser".
Som avslutning vill jag tipsa om några vägar framåt. För att utveckla ytterligare motståndskraft mot knasiga konspirationsteorier och vilseledande desinformation. Och det finns två angreppssätt. Antingen sticka hål på teorier, så kallad de-bunking. Eller arbeta förebyggande, så kallad pre-bunking (*).
Om man ser att en konspirationsteori är lös, och har fått stor spridning, finns det oftast redan människor som har granskat den. Som kan detaljerna och kan förklara varför någonting inte stämmer. Det har visat sig att människor som i ett tidigt skede får veta att en konspirationsteori är lös, och får veta fakta om den, och uppmanas att vara kritiska till den, är mindre benägna att tro på den. Det kan oftast omvända en person som ännu inte är så djupt insyltad i en konspirationsteori.
Här är sex källor till välgjorda granskningar, de-bunking, av såväl kommersiella som politiska felaktigheter.
Men, som med så många andra viktiga frågor, är det bäst att jobba förebyggande. Något av det viktigaste för att förebygga konspirationsteorier är utbildning (*). Utbildning hjälper en nämligen att utveckla analytiskt tänkande. Att syna argument. Att vara kritisk. Och, faktum är att det ofta är lågutbildade personer som faller för konspirationsteorier (*). Det är inte för att de är dumma, utan för att de inte fått lika mycket träning i att tänka klart (*).
Det går också att arbeta förebyggande i det lilla. Det kallas pre-bunking, som en kontrast till de-bunking. Och det visar sig att det fungerar som ett slags vaccin mot desinformation (*). Genom att ta rollen som konspirationsteoretiker och spridare av desinformation i enkla, men roliga, webbspel, blir man bättre på att syna argument och genomskåda bluffar (*).
Gratis spel:
Gratis kurser:
Kom ihåg: när informationsflödet är så fullproppat med en blandning av sanningar, lögner och totala påhitt, är det lätt att börja tvivla på allt. Även grannen på gatan. Eller kollegan på jobbet. Och det är syftet med att sprida desinformation. Att splittra annars välfungerande grupper av människor. För den som tvivlar på allt, kommer att bli missnöjd. Och den som är missnöjd är mycket lättare att locka över på sin sida. Oavsett det gäller att inte ta covid-vaccin, storma Capitolium, invadera Ukraina, eller utföra terrordåd. Det har hänt tidigare i historien. Det kommer tyvärr att hända igen. Men jag hoppas att vi alla gör vad vi kan för att motverka det.